Hans Hermann Carl Ludwig von Berlepsch

Eus Wikipedia

Hans Hermann Carl Ludwig von Berlepsch[1], bet ganet d'an 29 a viz Gouere 1850 e Witzenhausen (Kengevread alaman d'ar c'houlz) hag aet da Anaon d'ar 27 a viz C'hwevrer 1915 e Göttingen (Impalaeriezh alaman d'ar c'houlz), a oa un evnoniour alaman.

Roet e voe e anv d'un nebeud spesadoù evnedAglaiocercus berlepschi, Anthocephala berlepschi, Asthenes berlepschi, Berlepschia rikeri, Chaetocercus berlepschi, Crypturellus berlepschi (tinamou Berlepsch), Dacnis berlepschi, Hylopezus berlepschi, Myrmeciza berlepschi, Parotia berlepschi, Rhegmatorhina berlepschi ha Thripophaga berlepschi — da zougen bri dezhañ.

Listenn al laboused studiet gantañ[kemmañ | kemmañ ar vammenn]

Genadoù[kemmañ | kemmañ ar vammenn]

Spesadoù[kemmañ | kemmañ ar vammenn]

  • A
Amazilia viridicauda, Aramides wolfi (rakig Wolf)[3], Asthenes baeri, coryi, harterti, heterura, maculicauda, ottonis,
Elaenia brachyptera, pelzelni, Euchrepomis sharpei,
Heliobletus contaminatus, Hemispingus reyi, Hemitriccus flammulatus, rothschildi, spodiops,
Malacothraupis gustavi, Mecocerculus hellmayri, Mitrephanes olivaceus[2], Myiophobus phoenicomitra[3], Myiornis albiventris[2], Myiothlypis chlorophrys, Myrmotherula behni[5], cherriei[4], longicauda[2],
  • P
Phaethornis nattereri, Phyllomyias sclateri, Podiceps taczanowskii (plomer Taczanowski)[2], Pogonotriccus venezuelanus, Pseudotriccus pelzelni[3], simplex,
Scytalopus macropus[2], Serpophaga munda, Silvicultrix spodionota[2], Synallaxis cabanisi[5],
  • T
Taeniotriccus andrei[4],Tarphonomus harterti, Theristicus branickii[2], Thripophaga cherriei[4],
Xenerpestes minlosi, singularis[3],

Notennoù ha daveennoù[kemmañ | kemmañ ar vammenn]

  1. Ober a reer gant ar berradur Berlepsch e metoù al loenoniezh.
  2. 2,0 2,1 2,2 2,3 2,4 2,5 2,6 2,7 ha2,8 A-gevret gant Jan Sztolcman.
  3. 3,0 3,1 3,2 3,3 3,4 3,5 ha3,6 A-gevret gant Władysław Taczanowski.
  4. 4,0 4,1 4,2 ha4,3 A-gevret gant Ernst Hartert.
  5. 5,0 ha5,1 A-gevret gant Paul Leverkühn.



Commons
Commons
Muioc'h a restroù diwar-benn

a vo kavet e Wikimedia Commons.

War Wikispecies e vo kavet ditouroù ouzhpenn diwar-benn: