Pobloù Galia hag Akitania

Eus Wikipedia
(Adkaset eus Pobloù galian)
Ar pobloù galian kent alaoubadeg ar Romaned

Setu amañ anvioù ar pobloù galian e Galia, hervez ma vezont anvet gant Julius Caesar ha skrivagnerien Henroma ; anavezet int gant an istorourien c'hall, na venegont ket atav Galianed Suis pe Italia avat.

Galianed Aremorica

A[kemmañ | kemmañ ar vammenn]

Anv Latin Lec'hiañ Kêr Anv kozh
Abrinkated Abrincatui Avranchin Avranches Igena
Adanated Adanati Maurienne Modane Adana
Agesinated[1] Cambolectri Agessinates Lez ar Garonna (diasur)
Agnuted[1] Anagnutes Vendée
Albici Albici Kompezenn La Crau
Allobroged[2] Savoia, Daofinez Vienne Vienna
Ambarri Ambarri lez ar Saona, Ain Izernore Izarnodurum
Ambibarii Ambibarii Arvorig (lec'hiañ diasur)
Ambianed[3] Ambiani aber ar stêr Somme Amiens Samarobriva
Ambilatred[1] Ambilatri Vendée
Ambiliated (kemmesk marteze gant an Ambianed) Ambiliati Normandi, Orne
Ambivareted Ambivareti E biz Galia marteze
Andecamulenses Rançon Andecamulenses
Andes pe
Andekaved
Andes / Andecavi Anjev Angers[4]
Antobroged Akitania
Ardyens Ron
Arvorigiz[5],[6] Aremoricii
Arverned Arvernii Aovergn Gergovia[4]
Atacini[2] Aude
Atesui Gaule lyonnaise
Atourais[7] Aturenses, Tarusates Tursan Aire-sur-l'Adour Atura
Atrebated[3] Atrebates Belgica, Artez Arras[4] Nemetacum
Aulerci Brannovici Aulerci Brannovici kreisteiz Yonne
Aulerci Cenomani[6] Aulerci Cenomani Maine, Sarthe Le Mans[4] Suindinum
Aulerci Diablintes[6] Aulerci (diasur) Mayenne Jublains[4] Noviodunum
Aulerci Eburovices[6] Aulerci Eburovices Normandi, Eure Évreux Mediolanum
Ausques[7] Ausci Gers Auch Elimberrum

B[kemmañ | kemmañ ar vammenn]

Anv Latin Lec'hiañ Kêr Anv kozh
Bajocasses[6]
Bodiocasses
Baiocasses
Bessin Bayeux Augustodurum
Belindes[7] Belindi Belin-Béliet
Bellovaked[3] Bellovaci Oise Beauvais Bratuspantium
Caesaromagus
Beneharned[7] Beneharnenses, Benearni
Ptiani, Pathiciani
Bearn Lescar Beneharnum, Lascurris er Grennamzer
Bercorates[7] Baretous Aramits
Bigerri[7] Bigerri, Bigerriones Bigorre Saint-Lézer
Bipedimus[7] Bipedimui[8]
Bituriges Cubi Bituriges Cubi Berry Bourges[4] Avaricum
Bituriges Vivisques Bituriges Vivisci Bordelais Bourdel Burdigala
Blannovii[9] Beaune, Mâcon
Bodiontici Digne Dinia
Boïates[7] Boii tost da ziazad Arcachon, Pays de Buch, e-kichen Le Teich Biganos-Lamothe Boïos
Boied Boii Saonenn izelañ ar stêr Allier Er c'hreisteiz da Saint-Parize-le-Châtel, er reter da Saint-Pierre-le-Moûtier Gergovia Boiorum, a zo Gorgobina gant Caesar e -52.
Bramovices Tarentaise
Brezhoned[5] Breizh
Brigiani[5] Briançonnais

C[kemmañ | kemmañ ar vammenn]

Anv Latin Lec'hiañ Kêr Anv kozh
Kadurked Cadurci Quercy (Lot ha Tarn-et-Garonne) Cahors
Ussel
Divona
Caeroesi Caeroesi Ardenne
Kaleted Caletes Normandi, war-dro Dieppe, Pays de Caux Lillebonne pe Harfleur Juliobona pe Caracotinum
Campones[7] war-dro Campan
Karnuted Carnutes Beauce Chartres[4]
Orléans
Autricum
Cenabum
Katalaoned Catalauni War-dro Châlons-en-Champagne Châlons-en-Champagne (Duro) Catalaunum
Katuriged Caturiges Saonenn uhelañ ar Stêr Durance Embrun Eburodunum
Katuvellaoned Catuvellauni Châlons-en-Champagne
Cavares[2] Vaucluse Orange
Cavaillon
Arausio
Cabellio
Cénomans, gwelout Aulerques Cénomans Maine, Sarthe (departamant) Le Mans Vindunum
Centrons Belgica Douai Duacum
Ceutrons Ceutrones Savoia - Tarentaise, lez ar stêr Isère
Chalbici Chablais, e Savoia
Cocosates[7] Born, adal Linxe betek Sanguinet, Marensin, e-tal Morcenx Castets Cocosa, Caequosa
Commonii[10] Commones Toulon
Condruses Ardenne, Saonenn ar stêr Meuse
Consorans[7] Consoranni Couserans Saint-Lizier Lugdunum Consoranorum
Convenes[7] Convenae Comminges Saint-Bertrand-de-Comminges
Bagnères-de-Luchon
Capvern
Lugdunum Convenarum
Onesorium Thermae
Aquae Convenarum
Koriosolited[6] Bro-Sant-Maloù Kersaout Fanum Martis
Corisopites[11] Kerne Kemper

D[kemmañ | kemmañ ar vammenn]

Anv Latin Lec'hiañ Kêr Anv kozh
Diablinted Diablinti, Diablintes Lezioù ar stêr Mezven Jublains Noviodunum diablinti
Durokased Durocassi Normandi, Drouais Dreux Durocassis

E[kemmañ | kemmañ ar vammenn]

Anv Latin Lec'hiañ Kêr Anv kozh
Ekiated Eciates Tolead Antibes
Eburoned Eburones Limbourg, proviñs Liège Tongres Limbourg
Eburovices Perche Évreux Mediolanum
Eduaned[5]
Haeduaned
Aedui
Haedui
Kreiz Galia Autun, Mont Beuvray[4]
Chalon-sur-Saône
Mâcon
Augustodunum

Bibracte
Cabillonum
Matisco

Eleuteted Eleuteti Marteze etre menezioù Cantal hag ar stêr Aveyron (Cantal
Elisiked Elesyces Trowardroioù Narbonne Ἐλισύκων
Elusates[7] Armagnac, Gers Eauze Elusa
Epomandui Doubs Mandeure Epomanduodurum
Esubiens Esubii Saonenn Ubaye Faucon-de-Barcelonnette?
Esuvianed[6] Esuvii lezioù ar stêr Orne Exmes Axima

G[kemmañ | kemmañ ar vammenn]

Anv Latin Lec'h Kêr Anv kozh
Gabaled Gabali Gévaudan (Lozère) Javols Anderitum
Garocelli Durance
Garited Garonne
Garoumnes[7] Garumni Lec'h dianav
darn a lavar e Val d'Aran, e saonenn uhelañ ar Garona[12]
re all a gomz eus lez kleiz ar Gironde ma oa ar Vasated o chom ivez
Gated Akitania, n'ouzer ket pelec'h
Geidumnes Geidumni Sambre, Meuse
Geloni Pikardi
Graiocelii Garocelli Haute-Maurienne, korn-bro ar Mont-Cenis Aussois Ocelum[4]

H[kemmañ | kemmañ ar vammenn]

Anv Latin Lec'h Kêr Anv kozh
Helvianed[2] Helvii Kreisteiz Ardèche Aps Alba

L[kemmañ | kemmañ ar vammenn]

Anv Latin Lec'h Kêr Anv kozh
Lemovices[11] Limousin Lemojez Lemovicas
Lexovii[11] Normandi Lisieux Noviomagus Lexoviorum
Lingones[11] Haute-Marne Langres Andemantunnum

M[kemmañ | kemmañ ar vammenn]

Anv Latin Lec'h Kêr Anv kozh
Mediomatrici[11] Loren Metz Mediomatrix
Meldi[11] Seine-et-Marne Meaux Iantinum

N[kemmañ | kemmañ ar vammenn]

Anv Latin Lec'h Kêr Anv kozh
Namneted[11] Breizh Naoned Portus Namnetum
Nemausus[11] Okitania Nimes Nimes, Nemze

P[kemmañ | kemmañ ar vammenn]

Anv Latin Lec'h Kêr Anv kozh
Parisii[11] Enez-Frañs Pariz Lutetia
Petrocorii[11] Akitania Periguers
Pictones Pictavi Poatev Poitiers Pictavis

R[kemmañ | kemmañ ar vammenn]

Anv Latin Lec'h Kêr Anv kozh
Redones[11] Riedones Bro-Roazhon Roazhon Condate
Remi[11] Remi Champagn Reims Durocortorum
Ruteni Ruteni Okitania Rodés Segodunum

S[kemmañ | kemmañ ar vammenn]

Anv Latin Lec'h Kêr Anv kozh
Santones[11] Santones Saintonge Saintes Mediolanum Santonum
Senones[11] Senones Yonne Sens Agedincum
Silvanectes Silvanectii Oise Senlis Sulbanectium
Suessiones Suessiones Aisne Soissons Noviodunum

T[kemmañ | kemmañ ar vammenn]

Anv Latin Lec'h Kêr Anv kozh
Tolosated[11] Tolosates Okitania Toloza
Tricassed[11] Aube Troyes Tricassium
Turoned Turoni Touren Tours Caesarodunum

U[kemmañ | kemmañ ar vammenn]

Anv Latin Lec'h Kêr Anv kozh
Unelled[6] Unelli Cotentin Coutances[4] Cosedia

V[kemmañ | kemmañ ar vammenn]

Anv Latin Lec'h Kêr Anv kozh
Vasated[7] Vasates Bazadais Bazas Cossium
Vediantii rannvro Nisa
Vellates[7] Marteze traoñienn ar Bidassoa (ode Belate)
Vellaves Vellavi Velay St-Paulien Ruessium
Veliokased[6] Vexin Rouen[4] Rotomagus
Venames[7] Venami
Veneted | Weneted[6] Bro-Wened Gwened
Veragri Suis - korn-bro Martigny
Veroduni[11] Meuse Verdun Virodunum
Viducasses Calvados Vieux Aregenua
Viromandui Viromandui Vermandois, Thiérache, Aisne St Quentin Augusta
Vokated[7]
Boïates ?
bro Buch, Gevred Gironde
Vokonted[2] Vocontii Comtat, Ragalpoù Provañs, entre Durance hag Isère Vaison-la-Romaine[4] Vasio
Volked Arekomiked[2] Volcæ Arecomisci Lengadoc Nimes Nemaussus
Volked Tektosaged[2] Volcæ Tectosages Reter Lomagne Garona uhelañ Toulouse Tolosa

Listenn hervez ar rannvroioù bras er bloaz 14 (goude JK)[kemmañ | kemmañ ar vammenn]

Amañ e vo kaoz eus Galianed damromanekaet. Hervez an istorourien c'hall eo ret komz eus Gallo-romains.

Pobloù ar Provincia Romana[kemmañ | kemmañ ar vammenn]

Alpoù[kemmañ | kemmañ ar vammenn]

En Alpoù gall hervez ar roll en Trophée des Alpes, e La Turbia.

Aquitania[kemmañ | kemmañ ar vammenn]

Gallia Belgica[kemmañ | kemmañ ar vammenn]

Gallia Lugdunensis[kemmañ | kemmañ ar vammenn]

E Gallia Lugdunensis edo Arvorig dindan ar Romaned

Levrlennadur[kemmañ | kemmañ ar vammenn]

  • (la)Julius Caesar : Commentarii de bello Gallico
  • (fr) Marcel Bordet : La Gaule romaine. Bordas Université. Connaissance, n° 28. 1971
  • (fr) Jean-Louis Brunaux Les Gaulois, Paris, Éditions Les Belles Lettres, 2005. Anv ennañ eus ar pobloù eus Galia a zo meneget gant Caesar.

Liammoù diavaez[kemmañ | kemmañ ar vammenn]

Notennoù[kemmañ | kemmañ ar vammenn]

  1. 1,0 1,1 ha1,2 Plinius an Henañ, Hist. Nat. IV, xviii
  2. 2,0 2,1 2,2 2,3 2,4 2,5 ha2,6 : Pobl eus Gallia narbonensis
  3. 3,0 3,1 ha3,2 : Belgica
  4. 4,00 4,01 4,02 4,03 4,04 4,05 4,06 4,07 4,08 4,09 4,10 ha4,11 : penn-lec'h
  5. 5,0 5,1 5,2 ha5,3 : kengevredad pobloù
  6. 6,00 6,01 6,02 6,03 6,04 6,05 6,06 6,07 6,08 ha6,09 : Arvorig
  7. 7,00 7,01 7,02 7,03 7,04 7,05 7,06 7,07 7,08 7,09 7,10 7,11 7,12 7,13 7,14 7,15 7,16 ha7,17 : Novempopulanie
  8. Skrivet Pimpedunni a-wechoù, a zo kement ha « pemp kreñvlec'h » e galianeg
  9. Kemmesk marteze gant Aulerci Brannovices
  10. Anvioù all : Segobriges ha Cenomanes.
  11. 11,00 11,01 11,02 11,03 11,04 11,05 11,06 11,07 11,08 11,09 11,10 11,11 11,12 11,13 11,14 11,15 ha11,16 (fr) SAVIGNAC Jean-Paul, « Merde à César » – Les Gaulois – Leurs écrits retrouvés, rassemblés, traduits et commentés, Paris, La Différence, 2000, p. 178 (ISBN 978-2-7291-1323-0)
  12. Hervez an istorour Raymond Lizop (1879-1969) e 1931.